Så fungerar hydraulik

Ordet hydraulik kommer från grekiskans hydrauliko´s och hy´draulos. Det sistnämnda betyder vattenorgel och sammansätts av orden hy´dör (vatten) och aulo´s (rör). Vattenorgeln, som också kallas för hydraulis, konstruerades redan under antiken och användes en bra bit in på 800-talet e.Kr. Den använde vattentryck istället för mänsklig pumpkraft. Hydraulik bygger alltså på vätska som utsätts för tryck i någon form av pipa eller rör. Genom att utsätta vätskan för tryckskillnader i ett slutet system kan man få ut hydraulisk effekt av mekanisk energi.

Hydraulik är med andra ord ett smart sätt att överföra, lagra och styra energi med hjälp av vätska. Med hjälp av motorer, pumpar, slangar och ventiler med mera kan man åstadkomma mycket stora kraft- och momentutväxlingar samt hög verkningsgrad och precision i energiöverföringen. Dessa krafter kan i sin tur anpassas och tämjas beroende på vad hydraulcylindern ska användas till. Hydraulik bygger på ett kretslopp av vätska som gör att du t ex kan manövrera skopan på en grävmaskin. När gaser som t ex luft används istället för vätska kallas området för pneumatik.

FLERA TYPER AV HYDRAULIK

Moderna hydraulsystem brukar delas in i hydrostatiska system och hydrodynamiska system. Hydrostatiska system innehåller två väsentliga delar. En del där vätskan har högt tryck och en del där vätskan har normalt atmosfärstryck. Vätskan transporteras genom ledningar och ventiler till någon form av motor och tryckcylinder. Där omvandlas sedan energin från den trycksatta vätskan till mekanisk energi. Ett hydrostatiskt system är vanligt i t ex arbetsfordon där kvoten av effekt och vikt måste vara mycket hög. Hydrodynamiska system används nästan uteslutande till transmissioner för olika typer av fordon. Ett exempel är automatväxellådor.